När system samlas - här från Förnyelselabbet när olika aktörer kring ensamkommande barn och ungdomar möts.

Övning där ensamkommande barn och ungdomar får lära känna varandra, och beskriva hur de känner sig.

Ibland är det enklare att uttrycka sig på andra sätt än med ord – till exempel genom lera.

Previous Next

Förnyelselabbet

Ett nytt svenskt policylabb är Förnyelselabbet, som arbetar på uppdrag av Socialdepartementet med samhällsutmaningen att skapa en bättre välfärd för ensamkommande barn och unga. Under de senaste fem åren har Sverige tagit emot fler än 50 000 ensamkommande barn och unga.

Med stöd av Socialdepartementet beviljades under hösten 2016 SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, medel att driva Förnyelselabbet. Uppdraget att genomföra projektet gick till SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign. Tanken med Förnyelselabbet är att verka som en sektorsövergripande innovations- och samverkansplattform, för att med användarens perspektiv lösa komplexa frågor på nationell nivå. Ambitionen är att arenan och de metoder som används ska kunna tillämpas på vilken komplex samhällsutmaning som helst.

– Labbets första utmaning är att skapa en bättre vardag för ensamkommande barn och unga, säger Pia McAleenan, projektledare på Förnyelselabbet.

Genom att samla aktörer från ideell, privat och offentlig sektor tillsammans med målgruppen i en trygg miljö långt från linjeverksamheten skapas bättre förutsättningar att komma fram till idéer utan stuprörslogik. Nya lösningar på komplexa samhällsutmaningar måste mötas i sektorsövergripande och skalbara ansatser.

Sedan starten hösten 2016 har ett 40-tal aktörer från den offentliga, ideella och privata sektorn knutits till labbet. Aktörerna har träffats vid flera tillfällen och samtalat om sektorsövergripande utmaningar och möjligheter. Samtidigt har Förnyelselabbet träffat en stor mängd ensamkommande ungdomar som berättat om sin situation och hur de upplever systemet. I arbetet för att skapa en bättre vardag för ensamkommande ungdomar har det varit viktigt att ge dem själva inflytande i de sammanhang som de är en del av. De är experter på sin egen situation.

– Vi jobbar efter en modell där vi försöker fånga och förstå ensamkommandes behov. Genom att bara samtala tror vi att vi går miste om många insikter. Därför arbetar vi också med gestaltning i olika material, bildbaserat berättande och på ett lustfyllt och inspirerande sätt, säger Pia McAleenan.

– Vi har också märkt att det många gånger är lättare att samtala fritt kring olika ämnen, istället för att använda djupintervjuer och andra mer traditionella former för att samla in information. Detta gäller oavsett om vi träffar ensamkommande barn och ungdomar eller vuxna yrkesaktiva, fortsätter hon.

Informationen och insikterna från samtalen med de ensamkommande ungdomarna har tagits tillbaka in i labbet som ett diskussionsunderlag. Labbdeltagarna valde tre utmaningar att fokusera vidare på: brist på information, att stärka de vuxna kring barnen, och att stärka barnens och ungdomarnas identitet och självkänsla. Utifrån dessa utmaningar har labbdeltagarna tillsammans med de ensamkommande idégenererat fram lösningsförslag på identifierade behov inom ramen för de tre utmaningsområdena.

– Det är fantastiskt hur Förnyelselabbet har fångat upp barns och ungas åsikter och vad de tycker är viktigt. Det kan vara utmanande och är något som många behöver bli bättre på. Det blir jag inspirerad av, säger Sonja Ghaderi, koordinator i Uppsala kommun.

Under våren har labbdeltagarna träffats vid tre tillfällen i tre olika grupperingar där de har jobbat med de tre utmaningsområdena. De ensamkommande ungdomarna har hela tiden getts möjligheter till inspel och förbättringspunkter. De mindre grupperna har arbetat efter modellen att fånga och förstå insikterna för att skapa innovativa lösningar som förnyar välfärden.

I maj 2017 träffades labbets alla deltagare i storgrupp för att presentera idéerna för varandra. Med på plats var även ensamkommande ungdomar som kunde ställa frågor och ge relevant feedback. Några av de idéer som framkommit under vårens arbete handlar om att få de offentliga aktörerna att samverka på en högre nivå för möjliggöra mer självständighet och självkänsla hos de ensamkommande. Förnyelselabbet ser också goda möjligheter att förbättra vardagen genom att tidigare ensamkommande som har beviljats uppehållstillstånd anställs och hjälper den ensamkommande med bland annat frågor om rättigheter, skyldigheter och frågor om Sverige och kultur.

Nästa steg är att testa idéerna i liten skala, men i skarpa miljöer. På detta sätt kan lösningarna förfinas innan de skalas upp till nationell nivå. Testerna kommer att göras av labbdeltagarna i deras respektive organisationer. Under hela testfasen får deltagarna stöd av varandra genom ett antal nätverksträffar. 

Författare

Artikeln är skriven av Fredrik Olausson och finns publicerad i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017.

Dela sida

Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Framsidan till Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Den här artikeln ingår i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017. 

Läs och ladda ner hela tidningen här

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev

 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40