Policylabb

Policylabb för snabba tester på rätt sätt

Den offentliga sektorn står inför stora, komplexa samhällsutmaningar. Policy­labb kopplar samman aktörer och medborgare för att hitta nya lösningar.

Det offentliga Sverige verkar i en värld som är komplex. Människor, organisationer och institutioner utgör ett system där aktörerna påverkar varandra och hela systemet över tid. Samhällets utmaningar spänner allt som oftast över en rad olika sektorer, och att möta dessa utmaningar är komplext.

Att hantera frågor som flyktingmottagning, psykiskt välmående eller komplex samhällsbyggnad kräver att delarna i systemet samverkar och att organisationer samordnar sina insatser. Detta försvåras av det traditionella stuprörstänkande som råder i det offentliga, ideella och privata Sverige. Det har blivit allt tydligare att traditionella styrningsformer grundade i ett uppifrån-och-ner-perspektiv med sektoriella gränsdragningar inte längre är effektiva. Den klassiska förvaltningsstrukturen är helt enkelt inte är uppbyggd för att hantera komplexa samhällsutmaningar som kräver helhetssyn och en förmåga att arbeta över såväl politikområden som förvaltningsgränser.

Policylabb är ett internationellt fenomen

Ett ineffektivt stuprörstänkande är inte bara ett svenskt problem. För att möta utmaningarna har man i många andra länder etablerat "policylabb" för att skapa forum och verktyg för arbete över gränser, sektorer och mellan olika förvaltningar, myndigheter och departement. Särskilt viktigt är att man också involverar användare och medborgare i processen, som ska vara öppen och inkluderande. En dansk föregångare är Mind Lab, som har funnits sedan 2002 och som är en tvärsektoriell utvecklingsenhet som arbetar med offentlig innovation. Med utgångspunkt i medborgare och verksamheters synpunkter hjälper de den offentliga sektorn med att designa olika tjänster och implementera lagändringar. Bland annat har Mind Lab tillsammans med nära 400 pedagoger i Danmark tagit fram en plan för att omsätta landets nya läroplaner till verklighet. I Sverige har ett antal labb startats – exempelvis Experio Lab (som arbetar med utmaningar inom sjukvård), Trafiklab (ett "community" med mål att sprida data kring trafik till olika aktörer), OpenLab (för samhällsinnovation i Stockholm) och Mötesplats Social Innovation (med fokus på samhällsutveckling i Skåne).

Policylabb kan se tämligen olika ut organisatoriskt. Erika Augustinsson, som arbetar på Mötesplats Social Innovation, sammanfattade policylabbens uppbyggnad på ett bra sätt i en artikel i Dagens Samhälle1. Gemensamt för policylabb är enligt henne att de är en plattform med mandat att agera snabbt för att öka förmågan att utforma politik med ett helhetsperspektiv och skapa bättre förutsättningar för utveckling av policyer mellan förvaltningar, myndigheter, departement och discipliner. Vanligtvis innehåller labbet flera olika kompetenser, exempelvis förändringsledning, kommunikation, tjänstedesign, etnografi och beteendevetenskap, som arbetar tillsammans. Genom ett prövande och iterativt arbetssätt byggs en förmåga och mod att tänka nytt och bemöta risker allt eftersom de dyker upp.

Tillsammans med de tjänstepersoner som ska utforma service till målgruppen kan labben driva ett förändringsarbete där fokus ligger på nya lösningar. Lika viktigt är att identifiera hindrande strukturer i form av lagar, regler, praxis och policyer, arv från tiden innan ord som tvärsektoriellt arbete eller hållbar utveckling var på tapeten. Dagens snabbt föränderliga värld bjuder inte på några enkla svar. Därför behövs dessa labbmiljöer för att experimentera, utforska och hitta sätt att få målgruppen involverad för att skapa en mer snabbfotad, medskapande och öppen offentlig sektor.

Våga göra fel för att göra rätt

Det viktigaste med labbens funktion är att, förutom att ha ett prövande och nyfiket arbetssätt, även inkludera både användare och medarbetare i arbetet. Genom att förstå användares och medarbetares behov på djupet, och arbeta utforskande och
iterativt leder det till lösningar som möter faktiska behov och inte bara lindrar symptomen.

Labbens arbetssätt baseras till stor del på designmetodiken, som bygger på att utforska behov och problem, idégenerera, prototypa, misslyckas och göra om – tillsammans med användaren. Utifrån exempelvis intervjuer och observationer skapar labbet sig en insikt om användarens vardag och de behov som finns från användarens horisont – inte från en specifik organisations perspektiv. Detta är viktigt för att identifiera "rätt" utmaningsområde och rätt problem. Många gånger kan det första uppenbara problemet bara vara ett symptom av det verkliga problemet. När en lösning hittats gäller det sedan att ha kraften att genomföra förändring och skala upp.

Författare

Artikeln är skriven av Fredrik Olausson och finns publicerad i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017.

Dela sida

Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Framsidan till Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Den här artikeln ingår i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017. 

Läs och ladda ner hela tidningen här

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev

 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40