Bok: Strategic Management of Innovation and Design

Bokrecension: Strategic Management of Innovation and Design

Från forskning och utveckling till forskning, innovativ design och utveckling.

Boken Strategic Management of Innovation and Design (2010), av Le Masson, Weil och Hatchuel, är varken ny eller lättläst. Den är utmanande, åtminstone för mig och mitt intellekt. Den är rik, filosofisk och givmild när det gäller såväl teori som praktiska exempel. En skön prövning att läsa, bli inte förvånad om du får börja om din läsning då och då!

Jag har närmat mig designområdet genom forskning, undervisning och praktiskt arbete kring innovationsledning. Viktiga utgångspunkter för det arbete jag gör med mina kollegor kommer från områden som innovationsledning, organisatorisk utveckling och förändringsledning samt aktionsforskning. Tjänstedesign baseras på synsätt och arbetsmetoder som passar väldigt väl in i vår värdegrund och verktygslåda.

Hur ser då sambandet ut mellan innovation och design? Detta är temat för boken Strategic Management of Innovation and Design. Slutsatsen är att strategisk innovationsledning måste baseras på innovativa designaktiviteter. Hur når författarna denna slutsats?

Författarna har utvecklat kriterier som de använder för att definiera "handlingsmodeller för innovation". I litteraturen har de kunnat urskilja fem modeller:

  1. Laissez-faire: Innovation kan egentligen inte styras och mår ofta dåligt av inblandning. Här gäller det i princip att ge innovatören frihet. Innovationen är "en glad överraskning".
  2. Black Box: Som Laissez-faire, innovationen är "en glad överraskning". Vi behöver inte kunna beskriva eller förstå innovationsprocessen. Det är bara att tillföra resurser, så kanske något händer.
  3. One-off innovation: Radikala innovationer uppstår som resultat av oberoende projekt. Här söker man ofta nya teknologier och unika produkter. Tanken är att de innovationer som görs ska skapa värden som täcker kostnaderna för tidigare misslyckanden.
  4. Planned innovation: Ständiga förbättringar och inkrementella innovationer baserade på en dominant design kan man planera för och det behöver inte kosta mycket.
  5. The innovative firm: I denna verksamhet sker innovationer ständigt. Här är det inte viktigt om innovationerna är radikala eller inkrementella. Samtidigt lämnar vi de stabila produktidentiteterna bakom oss: om det är en fysisk produkt/viss teknologi eller en tjänst eller ett nytt arbetssätt som levererar nyttan spelar inte nödvändigtvis någon roll. Här blir innovationsförmågan hos en grupp ("community"), ett nätverk eller ett ekosystem viktigt: vi rör oss utanför den traditionella projektorganisationen. Då måste vi också förstå att det inte i förväg går att veta vilka kompetenser som är betydelsefulla. I detta sammanhang sker det som författarna beskriver som innovativ design.

Enligt författarna baseras innovativ design på en process för att definiera värde och en process för att definiera nya kompetenser.

Författarna hävdar här att designaktiviteter och designteori kommit längst när det gäller skapandet av den innovativa organisationen, dels genom en förmåga att finna nya beskrivningar av funktioner, kompetenser och nyttor, dels genom en utveckling av "styrning" av innovationsarbetet: idag kan därför "design communities" vara den rätta platsen för utveckling av nya sätt att agera. Utifrån detta resonemang blir det naturligt att det inte räcker att ägna sig åt forskning och utveckling.

Forskning är en kontrollerad process för produktion av kunskap och handlar i allmänhet om att söka svar på i förväg definierade frågor, vilka kan leda till nytta om dessa frågor visar sig vara väl formulerade. Forskning kan också leverera oväntade resultat, som kan vara av nytta om man önskar och klarar av att ta vara på dem. Utveckling handlar om något annat: det är en kontrollerad process för att nyttja existerande kunskap för att specificera processer, produkter, organisation etcetera för att möta väl definierade kriterier (kvalitet, kostnad, tid). Innovativ design knyter samman forskning och utveckling genom dess möjlighet att "fylla gapet" mellan F och U – och genom en "expansionsförmåga": att definiera nya värden och kompetenser. Författarna menar därför att vi borde ersätta FoU-begreppet med R-I-D (Research – Innovative Design – Development), vilket på svenska skulle bli Forskning – Innovativ Design – Utveckling.

Sammanfattningsvis: en mycket innehållsrik bok med en övertygande argumentation om betydelsen av design för ett framgångsrikt innovationsarbete. Den idoge läsaren blir rikligt belönad, för detta är en sann källa till kunskap och inspiration.

Författare

Artikeln är skriven av Hans Björkman och finns publicerad i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017.

Dela sida

Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Framsidan till Swedish Design Research Journal nr 1 2017

Den här artikeln ingår i Swedish Design Research Journal nr 1, 2017. 

Läs och ladda ner hela tidningen här

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev

 

SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign | Besök: Söder Mälarstrand 29, 3 tr | Post: Söder Mälarstrand 57, 118 25 Stockholm | info@svid.se I 08-406 84 40