Dela sida

Ordlista för hållbar utveckling

Här förklarar vi ord som ofta kommer upp i hållbarhets- och designsammanhang och som det kan vara bra att känna till.

I de fall när ingen specifik källa anges så har Hållbarhetsguiden själva arbetat fram en ordförklaring utifrån flera källor. Om du har synpunkter eller förslag på förbättringar så får du gärna kontakta oss.

Skicka gärna ditt ordtips till Hållbarhetsguiden!

 

A B C D E F G H I J K L M N O P Q R S T U V W X Y Z Å Ä Ö

Backcasting
Bioackumulering
Biobaserat material
Biodynamisk
Biologisk mångfald
Biologiskt näringsämne
Biomimetik
Bioplast
Biosfären
Bruttonationalprodukt
BREEM
Carbon calculator
Carbon footprint
Carrying capacity
Cirkulär ekonomi
Close-Loop Recycling
Corporate storytelling
Cradle to Cradle
Crade to Grave
CSR
Design
Design av tjänster
Design av produkter
Designer
Design för Alla
Designföretag
Design for...
- assembly/disassembly

- durability
- effectiveness
- efficiency
- environment
- recycling
- reduction
- reuse
- service
Design för hållbar utveckling
Design for Sustainable Behaviour
Design management
Designprocess
Design som formgivning

Designstrategi
Designtrappan
Downcycling
E-avfall
Ekodesign
Ekoturism
Ekologisk
Ekologiska fotavtryck
Ekostrategihjulet
EMAS
EMAS Easy
Ekologisk ekonomi
Ekosystemtjänster
Evolutionär design
Experience design
Externalitet
Forecasting
Faktor 10
Form
Formgivning
Förnyelsebart råmaterial
Globalisering
Genuine Progress Indicator
Greenwashing
Grundläggande mänskliga behov
Grön Upphandling
Hållbar utveckling
Holistisk
Icke-förnyelsebart råmaterial
Illustration / Visualisering
Image
Industridesign
Industridesignprocessen
Industriell ekologi
Informationalization
Inredningsdesign
Interaktionsdesign
ISO, International Standard Organisation
ISO 14000
ISO 26000
Kapital
Klimatkompensation

Koldioxidneutral
Komposterbar
Koncept
Konsument
Livscykelanalys
Livskostnadsanalys
Monstruös hybrid
Miljö(varu)deklaration
Miljödiplomering
Miljöekonomi
Miljöledningssystem
Miljömanagement
Naturliga färgämnen
Nedbrytbart material
Ohållbar utveckling
Passiv design
Permakulturdesign
Planetary boundary
Prioriteringsguiden
Produkt
Profil
Prototyp
Regenerative design
Resilient design
Servicedesign
Slow design
Social Innovation
Smart grid
Socialt entreprenörskap
Systemtänkande design
Tekniskt näringsämne
Tipping point
Tjänstedesign
Tradgedy of the commons
Transmaterialization
Upsizing
Visionsdesign
Visuella företagsvisioner
Varumärke
Water Footprint
Webbdesign
Öppen design

Se fler ordförklaringar kopplade till design på SVIDs webbplats
Se fler ordförklaringar kopplade till miljö på Miljöportalens webbplats
Se fler ordförklaringar kopplade till design och miljö på Design It Greener´s webbplats

A

Till sidans topp

B

Backcasting

Begreppet "backcasting" är centralt för att strategiskt arbeta för hållbar utveckling. Det är en planeringsmetod där ett lyckat och önskvärt resultat föreställs i framtiden, och följs av frågan: "Vad behöver vi göra idag för att nå det framgångsrika resultatet?" Metoden kan jämföras med "forecasting" som handlar om att skapa prognoser av vad vi tror kommer att hända i framtiden.

Bioackumulering

Beskriver en ökande koncentration av ett ämne för varje steg i uppåt i näringskedjan. Ett exempel är små organismer (plankton) som får i sig kvicksilver som släppts ut i havet. De små organismerna äts upp av större organismer som fisk, som sedan eventuellt äts av en människa. Bioackumulering leder, i kvicksilvrets fall, till att varje steg upp i näringskedjan ger högre toxicitet med ökande grad skadliga effekter på värdorganismen.

Biobaserat material

Organiska material som främst härrör från samtida levande organismer (till exempel träkol) till skillnad från material som levt för länge sedan (tex fossilt kol) och som inte är förnyelsebart. Många biobaserade material konstrueras för att ge ett biologiskt nedbrytningsbart alternativ till plast, som till exempel majsstärkelse i förpackningar eller bioplaster som skapats med vegetabilisk olja eller stärkelse.

 Till sidans topp

Biodynamisk

Biodynamisk odling är ett holistiskt och regenerativt jordbrukssystem. I praktiken handlar det om att bevara och skapa en hälsosam jordmån med hjälp av gårdens växter, djur och biologisk mångfald. Målet är ett lokalt system som är självförsörjande med näringsämnen och minimalt beroende av importerat material. Det som är avfall (som exempelvis avföring från kor) i en del av gården blir material och energi i en annan del (som exempelvis näring till grönsaker) till skillnad från konventionellt jordbruk där näringsämnen måste framställas på syntetisk väg eller genom gruvdrift runt om i världen så resulterar det biodynamiska systemet i en ökning av gårdens lokala förmåga till självförnyelse och som gör gården långsiktigt hållbar.

Biologisk mångfald

Ett mått på antal och genetisk variation inom och mellan arter av växter och djur, och de olika naturtyper som finns i ett landskap. En hög biologisk mångfald är ett tecken på ett stabilt system som bäst klarar av förändringar och naturkatastrofer. Biologisk mångfald är också av grundläggande betydelse för att de ekosystemtjänster (som till exempel vatten, ren luft och pollinering) som naturen ger mänskliga samhällen helt gratis, ska fungera.

Biologiskt näringsämne

Organiskt material (som exempelvis trä och bioplast) som bryts ner i naturligt med hjälp av bakterier och mikrobiologiskt liv i till exempel jord och vatten, utan att naturen påverkas negativt. Se även tekniskt näringsämne. Källa: www.cradlenet.se

 Till sidans topp

Biomimetik

Metoder för imitation av naturens mångfald av form, funktion, process, system eller strategi för att finna lösningar på utmaningar  som inte leder till miljöförstöring. Kallas även för biomimicry på engelska.

Bioplast

Plast som producerats från förnyelsebara råvaror, till exempel vegetabilisk olja eller majsstärkelse. Bioplast finns idag i många produkter såsom traktorer, vattenflaskor och engångsbestick.

Biosfären

Den del av jordens yttre skal - inklusive luft, mark och vatten – där det finns liv. Biosfären motsvarar det globala ekologiska systemet som inkluderar alla levande varelser och växter och deras interaktion med litosfären (berg, jord, stenar), hydrosfären (vatten) och atmosfären (luft).

 Till sidans topp

BNP

I stora delar av världen är BNP ett mått på ekonomisk tillväxt (och ofta levnadsstandard) i ett land som inkluderar nationens totala ekonomiska produktion av varor och tjänster (i USA är det dock summan av alla privata konsumtionstransaktioner). BNP är problematiskt som indikator för hållbar utveckling eftersom det inte tar hänsyn till alla kostnader och fördelar med mänsklig verksamhet. Miljömässiga och sociala effekter av produktion och ekonomisk tillväxt är ofta missvisande. Alternativ till BNP som inkluderar dessa dimensioner är exempelvis GPI (Genuine Progress Indicator). Källa: Wikipedia

BREEAM

BREEAM är ett miljöbedömningsverktyg för byggnader. Verktyget inkluderar en mängd olika miljöfaktorer, inklusive hållbar design, energisparande, kvalitet på inomhusmiljö, naturresursbevaring och avfallsminimering. Det finns BREEAM-konsulter som erbjuder utbildningar för att underlätta miljömässigt hållbar design och konstruktion av nya byggnader. Källa: www.breeam.org

Till sidans topp

C

Carbon calculator

Ett online-verktyg för att beräkna koldioxidavtryck (carbon footprint) kopplad till en individ eller en företagstjänst. Verktyget kan användas för att göra en plan för att minska sitt avtryck samt beräkna hur mycket man ska betala om man vill klimatkompensera utsläpp från flygresor, bilåkning etc. Källa: www.carbonfootprint.com

Carbon Footprint

Mäter den totala mängden växthusgaser (till exempel koldioxid och metan) som släpps ut direkt eller indirekt av exempelvis ett företag eller enskild person, vanligtvis uttryckt i motsvarande ton av antingen kol eller koldioxid. Källa: www.carbonfootprint.com

Carrying capacity

Den maximala befolkningen som kan leva på obestämd tid av de resurser och tjänster som finns tillgängliga inom ett avgränsat område. Carrying capacity inkluderar den naturliga miljön och socialt, mänskligt och byggt kapital. Man kan också tala om carrying capacity för hela jorden.

Till sidans topp

Close-Loop Recycling

Beskriver insamlande av använda material från kunder för nytillverkning inom samma företag eller bransch. Exempel på företag som gör detta idag är Interface Carpet´s Floor Product Line och Patagonia Common Threads Program Garment Recycling. Källa: www.livingprinciples.org

Corporate storytelling

Begreppet innebär att företag har berättelser om sin verksamhet som används för att utveckla och kommunicera verksamheten och addera värden till varor och tjänster. Corporate storytelling används särskilt för att visa emotionella värden och för att visa organisationens värderingar.

Cirkulär ekonomi

Ett paradigmskifte inom samhälls- och företagsutveckling som strävar efter eviga kretslopp av material och där produktion och konsumtion inte längre leder till miljöförstöring. Se även Cradle to Cradle.

Till sidans topp

Cradle to Cradle

Cradle to Cradle (Vagga till Vagga) är en teori och ett verktyg för att skapa eviga materialloopar i en cirkulär ekonomi där material – precis som i naturen – aldrig förstörs eller ackumuleras och där tillväxt, produktion och konsumtion är till gagn för jorden, ekosystemen och människor i framtiden. Teorin utvecklades av kemisten Michael Braungart och arkitekten William Mc Dounough. Källa: boken Cradle to Cradle

Cradle to grave

Cradle to grave (vagga till grav) beskriver en linjär materialförbrukning där vi tar ut råvaror, skapar produkter och slutligen slänger eller eldar upp dem. I denna linjära ekonomi leder tillväxt och ökad konsumtion till att värdefulla material förbrukas och sprids på ett sätt som förstör jordens resurser och ekosystem. Cradle to Grave innebär, till skillnad från teorin om Cradle to Cradle, att en produkt och dess material har en början och ett slut. Om man följer en produkt från vaggan (råvara) till graven (slutanvändning) och mäter all dess miljöpåverkan längs vägen så gör man en Life Cycle Analysis (LCA).

CSR

Företags samhällsansvar (CSR, Corporate Social Responsibility på engelska) kallas idén att företag ska ta ansvar för hur de påverkar samhället, ur såväl ett ekonomiskt, miljömässigt som socialt perspektiv. Historiskt sett har CSR setts som ett sätt att både ta ansvar och minimera risken för att oegentligheter ska förekomma i företag. Idag ses CSR i allt högre grad som något som även kan bidra till ökad lönsamhet då integrerandet av hållbarhetstänk ofta innebär en minskning av onödig förbrukning av mänskliga, fysiska och ekonomiska resurser, och samtidigt en optimerad användning av de resurser man förfogar över. Källa: Wikipedia

Till sidans topp

D

Dematerialisation

Att göra lika mycket med mycket mindre. Dematerialisering av ekonomin innebär en kraftig minskning av flödena av material och energi för att producera önskade tjänster och funktioner. Fokus riktas från att producera önskade tjänster och funktioner till att producera tjänster och systemunderhåll.

Design

Det finns många definitioner av vad design är. Det är ett brett begrepp som innefattar många olika användningsområden. Enligt SVID är design en arbetsprocess för att utveckla lösningar på ett medvetet och innovativt sätt där både funktionella och estetiska krav ingår med utgångspunkt från användarens behov. Design kan tillämpas för utveckling av affärsidéer, varumärkesstrategier och marknadsanalyser. Det kan också användas som arbetsmetodik för styrning av innovationsprocesser och som metod för att ta tillvara på olika kompetensområdens kreativitet och kunskaper i utveckling av tjänster, produkter, budskap och miljöer. För att göra mest nytta bör design kopplas in så tidigt som möjligt i en utvecklingsprocess. Ju tidigare, desto bättre förutsättningar finns det att minska kostnader, minska risker för ändringar, minska miljöpåverkan, tillgodose användarens behov m.m. Källa: SVIDs designordlista

Design av tjänster

Arbetet med att utveckla en tjänst med hjälp av design. Målet är att lösningen ska spegla tjänstens syfte, funktion och profil och därmed vara attraktiv för användare i målgruppen.Kallas även för Service Design. Källa: SVIDs designordlista

Till sidans topp

Design av produkter

Se Formgivning, Industridesign.

Designer

Person (-er) som utför professionell gestaltning i en designprocess av budskap, varor, tjänster, processer eller miljöer. Designern deltar inte själv i produktionen av produkten. Källa: SVIDs designordlista

Designföretag

Fristående företag eller nätverk med gemensamt varumärke, som levererar designkompetenser till ett varu- eller tjänsteproducerande företag. Ett designföretag kan även ha andra kompetenser än designer för att komplettera eller förstärka designerns insats. SVIDs designordlista

Till sidans topp

Design for assembly/disassembly

Design for assembly (montering) handlar om att tänka igenom och anpassa en enkel och effektiv montering och konstruktion av en produkt. Design for disassembly (demontering) innebär att göra det så enkelt som möjligt att separera material och komponenter för återanvändning och återvinning efter användning. En viktig del för både montering och demontering är att få ner antalet komponenter så mycket som möjligt. Se även Cirkulär ekonomi.

Design for durability

Metod för att öka livslängden av en produkt. En viktig aspekt är att välja tåliga material med god kvalitet.

Design for eco-effectiveness

Syftar till att öka effektiviteten (minska mängden) material- och energianvändning som behövs för en produkt eller tjänst med den teknik som redan finns tillgänglig idag. En ”eco-effective” lösning kan vara en ny produkt eller tjänst som är energi och/eller materialsnål och det är viktigt för hållbar utveckling men effektivisering kommer aldrig ensamt att leda till ett hållbart samhälle då det fortfarande innebär att vi använder upp och sprider ut jordens resurser. Se även Design for Efficiency

Till sidans topp

Design for eco-efficiencey

En ”eco-efficient” lösning kräver ett nytt tankesätt runt hela systemet för att möta ett mänskligt behov. Eco-efficiency handlar om att tänka rätt ifrån början i kontrast till att göra mindre fel (eco-effectiveness). Det handlar om inte bara om att eliminera avfall, utan att eliminera begreppet avfall. Istället för att som designer fråga sig ”Vad är nästa generation tvättmaskin med minimal påverkan i naturen?” så kan en fråga som leder till ”eco-efficiency” vara ”Hur kan vi hjälpa människor att kännas sig och se rena ut med minimal påverkan i naturen?” Eco-efficiency innebär ett paradigmskifte som förutom nytt systemtänkande och nytt ansvarstagande, kräver utbildning, nya partnerskap mellan intressenter och kampanjer för ökad medvetenhet bland kunder mm.

Design for Environment (DfE)

En sammanfattande benämning av metoder som på olika sätt stödjer arbetet med att minska miljöpåverkan av produkter och tjänster i utvecklingsprocessen. Några exempel är design for assembly, disassembly, reparability, upgradeability, recycling and sustainability etc. Varje bransch närmar sig processen på olika sätt och det finns få standarder. Många (design) företag brukar modifiera och utveckla sina egna checklistor utifrån deras specifika behov. Mer information: Design for Environment Guide och PPRC Publications

Design for recycling (Design för återvinning)

En samling strategier för att underlätta och maximera återvinningsbarheten av en produkt redan under designfasen. Målet är att ha en produkt som kan delas upp i rena materialfraktioner för högsta möjliga materialåtervinning. För att uppnå rena materialfraktioner måste man ta i beaktande demonterbarhet (manuell och maskinell), materialval, farligt avfall i produkten, hopsättning, konstruktion och åtkomst till farliga och värdefulla komponenter. Många material från använda produkter eller från tillverkningsprocesser kan återvinnas (recycle). För att återvinning ska vara effektivt är det viktigt att i största möjliga mån använda "rena" eller separerbara material i produkter. Materialen smälts ner eller bearbetas på annat sätt (vilket ofta kräver ganska mycket energi) och används i tillverkningen av nya produkter. I de allra flesta fall är det som idag kallas ”recycled” egentligen ”downcycled” eftersom materialen eller produkterna är uppblandade med olika typer av material och kan bara återvinnas ett antal gånger innan de måste kasseras eller förbrännas (exempel på detta är papper, PET-flaskor, kartong). Källa: Stena Recycling

 Till sidans topp

Design for reduction

En av de mest hållbara strategierna i designarbete är att minska mängden energi och material i produkter, särskilt om det samtidigt innebär att kvaliteten på produkten är densamma eller bättre. Denna minskning har en exponentiell effekt eftersom mindre mängd resurser ofta innebär mindre mängd förpackningar, återvinning, transport, rengöring, avfallshantering och därmed i många fall, mindre kostnader.

Design for reuse

Handlar om att som designer optimera möjligheten att en produkt, när den utfört sitt initiala syfte, kan användas igen i samma form eller i en något förändrad form, så många gånger som möjligt. Det kan innebära att produkten är gjorda av material med god kvalitet samt att produkten lätt kan rengöras och repareras innan den går till återförsäljning. Det kan också handla om att tydliggöra för användaren (kunden) hur produkten kan återanvändas. Oftast är det mer hållbart att återanvända material och föremål som redan tillverkats än att återvinna dem till nya produkter. Återanvändning sparar resurser i form av både energi- och materialanvändning.

Design for service

Är kopplat till “Design for disassembly” och går ut på att göra det enkelt att reparera eller uppgradera en produkt eller tjänst.

Till sidans topp

Design för Alla

Design för Alla är en vision om att hela samhället ska fungera för alla människor. I praktiken är det ett arbetssätt som innebär att alla produkter, miljöer och tjänster utformas för att fungera för så många människor som möjligt inklusive funktionshindrade. Källa: www.designforalla.se

Design för hållbar utveckling

Design av budskap, produkter, tjänster, processer, system eller miljöer som strävar efter att säkerställa mänskligt välbefinnande och skapa fungerande samhällelig och ekonomisk utveckling som är i balans med jordens ekologiska system. Det handlar om att möta människors behov på ett sätt som gör att alla samtida, men även framtida generationer kan möta sina behov utan minskat välbefinnande.

Design for Sustainable Behaviour

Uttrycket är oftast kopplat till en användar- och användningscentrerad designprocess som stödjer utformning av produkter, tjänster och system som möjliggör för användaren att under användningsfasen minska den resursförbrukning som kan undvikas. I ett bredare perspektiv kan konceptet användas för flera dimensioner inom Design för hållbar utveckling. Källa: www.design-behaviour.co.uk

Till sidans topp

Design management

Design management är ledning, användning och integration av design, både som process och resultat, på olika nivåer i ett företag eller i en organisation. Design management påverkar på strategisk, taktisk och operativ nivå. Källa: SVID, Stiftelsen Svensk Industridesign.

Designprocess

Är en arbetsmetod som en designer använder sig av i sitt arbete. Designprocessen varierar något mellan olika designdiscipliner. Den karaktäriseras dels av användningen av specifika visuella metoder, dels av specifika sätt att förhålla sig till de produkter eller tjänster som processen resulterar i. Den ska förhålla sig till uppdragsgivares mål och vision men även estetiska och funktionella upplevelser hos användare. När designprocessen används för hållbar utveckling inkluderar den många fler faktorer och måste inkludera allt som påverkar och påverkas av en tjänst eller produkt och bör beakta även miljömässiga, sociala och ekonomiska faktorer.

Design som formgivning

Verksamhet att skapa yttre form och dekor på främst bruksföremål, trycksaker och digitala medier. Källa: SVIDs designordlista

Designstrategi

Handlar om utvecklandet av affärsstrategier, vanligtvis på en hög nivå inom en organisation, för att med hjälp av designtänkande skapa framgångsrika produkter eller tjänster. En designstrategi berör vanligtvis struktur, kultur, processer och värderingar internt inom en organisation, men tar även hänsyn till behov och önskemål från externa användare, deltagare, kunder eller marknad. Se designtrappan för vidare beskrivning.

Till sidans topp

Designtrappan

Det viktigaste är inte att använda design, utan hur. Designtrappan åskådliggör hur medvetet eller strategiskt en organisation arbetar med design. Syftet med att ta reda på vilken trappnivå företaget befinner sig på, är att få ett stöd för självinsikt och utveckling. Ju högre upp på designtrappan ett företag befinner sig, desto mer strategisk betydelse värde har design i organisationen. Modellen kan användas för att analysera hur design används i ett företag genom att kategorisera dess "designmognad" utifrån fyra olika nivåer;

Trappsteg 4. Design som strategi: Designmetodiken är en central och styrande faktor som genomsyrar hela verksamhetsidén.

Trappsteg 3. Design som process: Design är med ifrån början i en utvecklingsprocess av en produkt eller tjänst.

Trappsteg 2. Design som formgivning: Design som form och utseende som läggs till på slutet i ett utvecklingsarbete.

Trappsteg 1. Omedveten design: Design kan förekomma men är inte något som företaget arbetar med aktivt.

Läs mer om designtrappan på SVIDs webbplats

Downcycling

De flesta återvunna industriella näringsämnen (material) förlorar livskraft eller värde i återvinningsprocessen. Detta innebär att materialen får sämre kvalitet och oftast kan de inte användas till samma produkt utan att en del nytt råmaterial tillsätts. Vitt skrivpapper, till exempel, är ofta ”downcycled” till material som kartong som bara kan ”downcyclas” (återvinnas) ett par gånger innan det måste kasseras. Ett industriellt material kan endast (med ett fåtal undantagsfall) återvinnas oändligt många gånger om materialen är helt rena, med andra ord inte uppblandade med andra ämnen.

Till sidans topp

E

E-avfall

Avfall som genereras från använda och bortkastade elektroniska enheter (till exempel datorer, tv-apparater och mobiltelefoner). E-avfall tenderar att vara mycket giftiga för människor, växter och djur och förorena vatten, luft (ofta vid förbränning), och mark (om avfallet dumpats eller spillts). E-avfall är ett särskilt problem, eftersom tekniska prylar ofta ersätts med nya modeller och därmed kastas ut snabbare än många andra produkter. Få tekniska prylar är i dagsläget uppgraderingsbara och de är ofta svårt att separera delar och material för återvinning av komponenter eller industriella näringsämnen. Källa: www.thelivingprinciples.org

Ekodesign

Ett sätt att skapa en lösning med hjälp av designprocessen där man tar hänsyn till dess miljöpåverkan under hela dess livscykel (t.ex. från uttag av råvaror till slutanvändning). Exempel på vanliga metoder som används i Ekodesignprocessen är Livscykelanalys (LCA), Environment Effect Analysis, (EEA), Ekostrategihjulet och Design for Environment.

Ekologisk

Beskriver avsaknad av bekämpningsmedel, hormoner, syntetiska gödningsmedel och andra giftiga ämnen vid produktion och behandling av mat (både växter och djur) och andra jordbruksprodukter (exempelvis bomull).

Till sidans topp

Ekologisk ekonomi

För att uppnå en långsiktigt hållbar ekologisk utveckling inom alla områden menar anhängare av ekologisk ekonomi att det krävs att politik och näringsliv upphör med att se miljöfrågorna som ett delområde. Miljön bör enligt teorin integreras i alla frågor och alltid tas hänsyn till innan beslut fattas. Till skillnad från miljöekonomi (som finns representerad vid många nationalekonomiska institutioner) så motsätter sig ekologisk ekonomi därmed den neoklassiska ekonomin. En snäv tolkning av teorin om ekologisk ekonomi innefattar att ett ekonomiskt system måste skapas utan ränta, tillväxt och inflation. Inom Ekologisk ekonomi finns det dock både de som menar att ekonomisk tillväxt och hållbar utveckling inte går att förena och de som menar att en styrd tillväxt, som mer syftar till kvalitet och effektivitet, går att förena med hållbar utveckling på miljöområdet. Källa: Wikipedia

Ekologiska fotavtryck

Mått som utvecklats för att få en bild av och förståelse för mängden resurser som en människa förbrukar i relation till hur mycket resurser som finns (eller takten de förnyas) på jorden. Ju mer vi producerar och konsumerar, desto mer påverkas allt levande omkring oss. Beräknandet av ekologiskt fotavtryck är ett bra första steg för att sedan bättre kunna bidra till samhällets omställning mot en mer ansvarsfull produktion och konsumtion. Ett samhälle där vi brukar men inte förbrukar. Källa: World Wide Fund for Nature (WWF)

Ekostrategihjulet

En metod för att stimulera idéer om hur en produkt kan göras miljömässigt bättre. Metoden används genom att produktens eller tjänstens miljörisker identifieras och sedan åtgärdas med hjälp av idéer inom följande åtta huvudområden: optimerafunktion, minska påverkan under användning, minska mängden material, välja rätt material, optimera livslängd, optimera produktion, optimera resthantering, optimera distribution.

Till sidans topp

Ekoturism

Engagemang i ansvarsfullt resande till platser eller, där hänsyn ges till att bevara (eller i bästa fall förbättra) miljön och förbättra välbefinnandet hos lokalbefolkningen. De som leder eller deltar i ekoturism strävar exempelvis efter att:
• Minimera påverkan
• Bygga miljömässig och kulturell medvetenhet och respekt
• Erbjuda positiva upplevelser för både besökare och lokalt bosatta
• Erbjuda direkta ekonomiska fördelar för lokalbefolkningen
• Stödja internationella mänskliga rättigheter och arbetskraftsavtal
• Bevara och stödja lokalt djurliv och kultur

EMAS

EU:s frivilliga miljöledningssystem kallas för EMAS, det står för Eco Management and Audit Scheme och ställer nästan samma krav på ett ledningssystem som ISO 14001. Skillnaden är att det inom EMAS finns ett krav på en årlig miljöredovisning, som också ska vara tillgänglig för allmänheten.

EMAS Easy

EMAS Easy är en särskilt framtagen arbetsmodell för att underlätta för små och medelstora företag att ansluta sig till EMAS-systemet på ett enklare och billigare sätt.

Till sidans topp

Ekosystemtjänster

Funktioner hos ekosystem som på något sätt gynnar människan, det vill säga upprätthåller eller förbättrar människans välmående. Det är tjänster vi får "gratis" av naturen som till exempel insekter som pollinerar grödor, våtmarker som renar vattentäkter och träd som producerar syre. Ekosystemtjänster tas ofta för givet och är många gånger en förutsättning för vår överlevnad. Källa: www.albaeco.se

Evolutionär design

Handlar om att skapa, modifiera och anpassa utformningen av ett system under hela dess livscykel, istället för endast i början av en utvecklingsprocess. Det handlar alltså om design av ett ramverk som tillåter eller uppmuntrar till kontinuerlig och effektiv förändring. Även kallad ”kontinuerlig design”, ”stegvis design” och ”testdriven design” Källa: http://martinfowler.com

Experience design

Design av produkter, processer, tjänster, händelser och miljöer där det är stort fokus på användarupplevelse och kulturell känslighet. Oftast handlar det om att skapa upplevelser i samband med evenemang, en önskad upplevelse av en miljö eller mötet eller hanteringen av en tjänst eller vara.

Till sidans topp

Externalitet

Externa effekter (externaliteter) kan beskrivas som ekonomiska transaktioner som påverkar nyttan för tredje part. Externaliteter kan vara både positiva och negativa. Ett exempel på en negativ extern effekt är luftföroreningar; en fabriksägare kan sakna incitament att begränsa luftförorenande utsläpp eftersom skadorna huvudsakligen drabbar någon annan. En positiv externalitet kan uppstå i samband med teknologisk utveckling, om alla i ett område kan dra nytta av introduktionen av teknik som ursprungligen var ämnad för en enskild enhet. En externalitet leder till ett marknadsmisslyckande där priserna på en marknad inte motsvarar hela kostnaden av att producera en produkt eller tjänst. Med andra ord bär producenter och konsumenter därför inte ansvar för samtliga kostnader eller får inte skörda alla fördelar av den ekonomiska aktiviteten, och för mycket eller för lite av varan kommer att produceras eller konsumeras i form av totala kostnader (negativa effekter) och fördelar för samhället. I praktiken är det en stor utmaning att identifiera och kvantifiera de externa effekterna men att inte göra det leder till stor miljöförstöring världen över. Några exempel är skövling av regnskog, utsläpp av koldioxid, förorening av vatten etc.

Till sidans topp

F

Faktor 10

Teorin och verktyget utgår ifrån att världen måste minska nuvarande resursuttag med 9/10 för att uppnå balans och hållbar utveckling på jorden. Målet är bibehållen eller ökad välfärd med en tiondel av dagens resurser.

Forecasting

En process för att förutspå framtiden genom att skapa prognoser av vad vi tror kommer att hända i framtiden. Se även Backcasting.

Form

Rumslig gestalt eller figur, anordnad i två eller tre dimensioner. Inom konstvetenskapen syftar form på organisation av linjer, ytor och volymer. ”Att något tar form” avser materialisering av t ex idé och tanke. Källa: SVIDs designordlista

Till sidans topp

Formgivning

Skapandet av yttre form och dekor på bruksföremål, trycksaker och digitala medier etc. Källa: SVIDs designordlista

Förnyelsebart råmaterial

Resurser som finns i naturen och som kan bidra med ett kontinuerligt flöde av tjänster så som trä, solenergi, ben, skinn. En resurs är endast är förnyelsebar om den nuvarande användningen inte överstiger den tid det tar för en resurs att förnyas (exempelvis ett träd att växa upp igen). Exempelvis trä är inte förnyelsebart om materialet kommer från en skog som huggs ner och inte omplanterats.

G

Globalisering

Den globala integrationen av produkter, tjänster, sysselsättning, människor, kulturer, marknader och ekonomier. Globaliseringen hänvisar ofta specifikt till den växande ömsesidiga ekonomiska beroendet av länder över hela världen genom att ökad gränsöverskridande transaktioner i varor och tjänster, fritt flöde av internationellt kapital, och snabbare och mer omfattande spridning av teknik.

Greenwashing

En form av marknadsföring eller PR som används av företag eller annan organisation för att skapa en bild av sig som miljövänliga trots att deras produkter eller tjänster inte är det. Termen beskrivs av sammanslagningen av orden "grön" (miljövänlig) och "tvätt" (för att dölja eller bortförklara oegentligheter).

Grundläggande mänskliga behov

Enligt den chilenske nationalekonomen Manfred Max-Neef et al finns det nio mänskliga behov som varit desamma i alla kulturer och i alla tider:

• Uppehälle/fysiska behov (Subsistence)
Trygghet/beskydd (Protection)
• Engagemang (Participation)
• Avkoppling (Leisure)
• Tillgivenhet/kärlek (Affection)
• Förståelse (Understanding)
• Skapande (Creation)
• Identitet/mening (Identity)
• Frihet (Freedom)

Ett socialt hållbart samhälle karakteriseras av att det tillgodoser dessa mänskliga behov för alla människor, var de än befinner sig. För sitt arbete fick han det alternativa Nobelpriset "Right Livelihood Award" 1983. Källa: Wikipedia

Till sidans topp

Grön upphandling

Den offentliga sektorn köper in stora mängder produkter och tjänster varje år. Köper man effektivare produkter med hänsyn till energiförbrukning och livscykelkostnad, kan stora vinster i form av minskade energikostnader och minskad miljöpåverkan göras. Stora inköp av energieffektiva produkter driver även utvecklingen av näringslivet och gynnar företag som satsar på produkter och tjänster som ligger i framkant för utvecklingen inom energi- och miljöområdet. Då blir grön upphandling ett betydande verktyg för att nå europeiska mål om minskad klimatpåverkan och minskad användning av farliga kemikalier. Källa: www.msr.se

GPI

GPI (Genuine Progress Indicator) är ett alternativt mått på ekonomisk tillväxt som utvecklades under 1990-talet för att ersätta eller komplettera erkända brister i det nuvarande internationellt spridda mätetalet BNP. GPI är ett försök att mäta livskvalitet som till skillnad från BNP även tar hänsyn till miljömässiga och sociala effekter av produktion och ekonomisk tillväxt (som i många fall påverkar den ekonomiska tillväxten långsiktigt men nödvändigtvis inte kortsiktigt). Exempel på faktorer som inkluderas i GPI är förbrukning av resurser, miljöfarliga utsläpp och långsiktig miljöförstöring. Enligt BNP kan positiv tillväxt visas dubbelt upp av t.ex miljöfarliga utsläpp på grund av förtjänsten från produktionen som orsakar utsläppen och sedan förtjänsten av att rengöra och städa upp utsläppen. GPI räknar miljöfarliga utsläpp som en långsiktigt ekonomisk förlust eftersom ofta icke förnyelsebara resurser förbrukats och utsläppen kan göra mycket skada innan de städas upp. Källa: Wikipedia

Till sidans topp

H

Holistisk

Handlar om att helheten är större än summan av delarna och att ingenting kan beskrivas enskilt utan en kontext. Ordet som är "holistic" på engelska används ofta i systemtänkande och när man diskuterar hållbarhetsfrågor för att beskriva hur det är viktigt att se till hela sammanhang. Att man tar hänsyn till alla funktioner och dess interaktion med hela det system som exempelvis en produkt, tjänst eller upplevelse är i kontakt med. Källa: Wikipedia

Hållbar utveckling

Innebär att säkerställa mänskligt välbefinnande och skapa fungerande samhällelig och ekonomisk utveckling i balans med jordens ekologiska system. Ytterst handlar det alltså om livskvalitet - för alla - nu och i framtiden.

Till sidans topp

I

Icke-förnyelsebart råmaterial

En naturlig resurs som inte kan reproduceras, odlas, genereras, eller användas i en hastighet som motsvarar förbrukningstakten. Om resursen utarmas kommer det inte att finnas mer av den resursen för framtida användning. Andra resurser som ses som icke-förnyelsebara är resurser som förbrukas mycket snabbare än naturen kan skapa dem. Fossila bränslen (t.ex. kol, olja och naturgas), kärnkraft (uran) och alla former av malm är några exempel. Däremot är resurser som timmer (när det avverkas hållbart) förnybara resurser. Källa: Wikipedia

Illustration / Visualisering

Ett sätt att belysa eller visa information med hjälp av en grafisk lösning i form av en ritning, skiss, målning eller liknande. Kan utföras analogt såväl som digitalt. Källa: SVIDs designordlista 

Industridesign / Industriell Design

Design av processer, budskap, varor, tjänster eller miljöer där inspiration och hänsyn tagits till såväl estetiska som praktiska, miljömässiga, produktions- och marknadsföringsmässiga och ekonomiska kriterier.

Till sidans topp

Industridesignprocessen

Processen särskiljer sig från andra kreativa processer genom att den innehåller moment av gestaltning och utgår ifrån målgruppens, brukarens eller kundens upplevda problem eller behov. Källa: SVID designordlista

Industriell ekologi

Handlar om att ta lärdom av naturens system i skapandet av hållbara industriella system. I praktiken innebär detta att organisera flöden av vatten, material och energi inom industriella system för att minska påverkan på miljön, minska användandet av naturresurser och minska mängden avfall.

Informationalization

Handlar om att skapa och skicka ”recept” (bytes and bits) snarare än objekt (atomer i form av fysiska produkter) där det behövs och när det behövs. Bra exempel på informationalization är e-post istället för brev, e-böcker istället för böcker och digital nedladdningsbar musik istället för CD-skivor. Vi kan redan nu skriva ut ord på papper i hemmet, något som för 80 år sedan var science fiction. I framtiden kommer vi kanske kunna ”skriva ut” möbler, maskindelar och andra produkter där vi behöver dem och när vi behöver dem. Kanske kan de ”scannas” och skickas vidare till en annan plats när vi inte behöver dem längre. DNA är ett bra exempel att inspireras av: en cell som bär på nanoskopiska molekyler kan i rätt miljö skapa en hel organism. Föreställ er möjligheten att en liten ”DNA-kod” som planteras i ett biologiskt material i framtiden kan skapa en bil (eller färdkost), enbart med hjälp av kemisk instruktion.

Till sidans topp

Inredningsdesign

InSkapandet av en säker och estetiskt tilltalande miljö för en användare av en byggnad genom planering, utformning eller dekoration av rumsliga miljöer.

Interaktionsdesign

Interaktionsdesign används i sammanhang där det är extra viktigt att användaren, människor i deras vardag eller på arbetet, på ett enkelt sätt förstår hur till exempel en medicinsk teknisk produkt skall användas. Olika användare skall intuitivt förstå hur man på ett entydigt sätt hanterar olika produkter eller tjänster. Källa: SVIDs designordlista

ISO, International Standard Organisation

Ett internationellt samarbete mellan länder och företag för att utarbeta gemensamma standarder inom olika områden. Miljö, kvalitet och Hållbart Ansvarstagande är tre av dessa områden. Svensk part i samarbetet är SIS, Swedish Standards Institute.

ISO 14000

En global standard som hjälper företag och organisationer att strukturera sitt hållbarhetsarbete för miljömässigt ansvarstagande. Källa: www.iso.org

ISO 26 000

En global standard som hjälper företag och organisationer att strukturera sitt hållbarhetsarbete för socialt ansvarstagande så som mänskliga rättigheter, affärsetik, antikorruption och krav på transparens men även miljö- och klimatfrågor. Källa: www.iso.org

Till sidans topp

K

Kapital

Avser tillgångar som kan användas för att skapa andra tillgångar. Kapital kan delas in i minst tre olika kategorier: finansiella (kontanta och andra monetära instrument), naturliga (naturtillgångar som kan användas för att skapa produkter eller som tillhandahåller ekosystemtjänster så som ren luft, dricksvatten osv), och mänskliga/kulturella (anställda, kunder, regeringar osv). Källa: Nathan Shedroff

Klimatkompensation

En individ eller ett företag kan kompensera för sin klimatpåverkan genom exempelvis trädplantering, investeringar i förnybara energikällor eller energieffektiviseringsprojekt. Ett företag som eftersträvar att bli klimatneutralt behöver först genomföra klimatberäkningar sedan klimatåtgärder så som energieffektiviseringar eller byte till grön energi och slutligen klimatkompensera för de utsläpp som fortfarande orsakas. Klimatkompensation bör med andra ord endast användas som en kompletterande åtgärd.

Koldioxidneutral

Begreppet används ofta för att beskriva strävan efter att mäta, minska och kompensera för koldioxidutsläpp. Koldioxidneutral beskriver målet att de totala och slutgiltiga koldioxidutsläpp som är förknippade med en produkt, tjänst eller företag är noll. Mängden kol som frigörs vid t.ex. tillverkning och användning kan balanseras genom att samma mängd koldioxid binds eller tas upp av växtlighet. På så sätt kan koldioxiden ingå i ett kretslopp där mängden koldioxid i luften inte förändras.

Till sidans topp

Komposterbar

En egenskap hos en produkt eller förpackning som gör att den/det kan brytas ner genom inverkan av naturligt förekommande mikroorganismer. För att en plast skall anses komposterbar måste den kunna brytas ned till koldioxid, vatten och biomassa i samma takt som papper. Materialet måste också se ut som kompost, vara nyttigt för växtliv och inte innehålla giftiga ämnen. Källa: American Society for Testing and Materials (ASTM)

Koncept

Idéinnehåll eller plan som ofta visualiseras och som visar en produkts, tjänsts eller en verksamhets särskilt utmärkande, gemensamma egenskaper. Ett designföretag visar ofta ett antal designkoncept för en kund innan det slutgiltiga konceptet förbättras och slutligen realiseras. Källa: SVIDs designordlista

Konsument

En individ som köper och använder produkter och tjänster. Det finns en växande trend som frångår att se konsumenter som "förbrukare" av produkter (resurser) och istället skapa värde och tillgodose behov genom att ”bruka” resurser och tjänster på ett sätt som inte slösar med resurser.

Till sidans topp

L

Livscykelanalys (LCA)

Metoden används för att identifiera, utvärdera och jämföra miljöpåverkan av befintliga och planerade produkter, tjänster eller system. Källa: www.miljogiraff.se

Livskostnadsanalys (LCC)

Metod för att beräkna den totala kostnaden för en produkt inklusive grundinvestering, driftkostnad, underhållskostnad, miljöskatter, eventuella subventioner och avvecklingskostnader. LCC kan visa att kvalitativa produkter som i inköpsögonblicket verkar dyra kan löna sig i längden. Ett tydligt exempel är skillnaden mellan ett hus som är byggt för att spara energi när man bor i huset och ett vanligt hus. Det energieffektiva huset är möjligen dyrare vid inköp men efter ett antal år har denna marginalkostnad intjänats på grund av lägre energikostnader. Ökande priser på energi kan komma att förstärka denna effekt. Miljöstyrningsrådet har utvecklat ett generellt verktyg för LCC som kan användas både i behovsanalysen och i utvärderingar. Källa: Miljöstyrningsrådet

Till sidans topp

M

Miljö(varu)deklaration

Syftet med miljödeklarationer är att ge lättillgänglig, kvalitetssäkrad och jämförbar information om produkternas eller tjänsternas resursanvändning, energiförbrukning, potentiella miljöpåverkan, återvinningsgrad med mera. Deklarationerna kan användas för upphandling och inköp, som informationskälla till leverantörer eller utgångspunkt för miljöanpassat utbud av varor och tjänster. Miljödeklarationen följer principerna för internationell standardisering och skall vara vetenskapligt förankrad.

Miljödiplomering

Innebär en kartläggning av verksamhetens miljöpåverkan, planering och genomförande av miljöförbättringar, grundläggande miljöutbildning för medarbetare och implementering av ett system för att följa upp och förbättra miljöarbetet. Processen går ut på att skapa ordning och reda i miljöarbetet, minska miljöbelastning, underlätta marknadsföring och bidra till skapandet av ett förbättrat konkurrensläge.

Miljöekonomi

En gren av den neoklassiska ekonomin som försöker ta itu med miljöproblem, såsom föroreningar och negativa externa effekter (externaliteter) med traditionella ekonomiska mekanismer, såsom skatter, skattelättnader och subventioner. Miljöekonomi skiljer sig från ekologisk ekonomi då teorin inte betraktar ekonomin som ett delsystem av ekosystemet, utan snarare som en separat sfär med verktyg som kan vara användbara för ekosystemet, men är inte i sig en del av den.

Till sidans topp

Miljöledningssystem 

Ett ledningsverktyg där en verksamheten ska ha rutiner och mål för att minska sin miljöpåverkan.  ISO 14001 är en internationell standard för miljöledning som utgör grund för flera typer av miljöledningssystem. EMAS är EUs ordning för miljöstyrning och miljörevision.

Miljömanagement

Handlar om att få en överblick och organisera miljöarbetet inom en verksamhet samt samarbeta med underleverantörer för att utveckla mer hållbara produkter och tjänster på ett sätt som ger marknadsfördelar.

Monstruös hybrid

Syftar till en produkt, komponent eller material som kombinerar både biologiska och tekniska näringsämnen (t.ex. återvinningsbart papper och PVC plast) så att de inte lätt kan separeras och återanvändas eller återvinnas. De flesta monstruösa hybrider kastas efter användning, bidrar till avfallsflödet och värdefulla näringsämnen (material) går till spillo. Källa: Cradle to Cradle

Till sidans topp

N

Naturliga färgämnen

Ämnen som inte är framställda på syntetisk väg. Indigo, skalet av granatäpple, myrobalan, lac och manjistha samt naturliga mineraler som aluminium och järn är naturliga alternativ till de syntetiska färgämnen och farliga kemikalier som idag används i konventionell färgning av tyg och läder. Många naturliga färgämnen kommer från växter, lerjordar och till och med insekter.

Nedbrytbart material

Ett material som kan brytas ned med hjälp av bakterier, svampar och andra mikroorganismer till ämnen och föreningar som kan tas upp och bli byggstenar till exempelvis växter i naturens kretslopp.

Till sidans topp

O

Ohållbar utveckling

Ohållbar utveckling beror på att människans ”konsumtion” leder till en spridning av ämnen (resurser) från en sfär till en annan i snabbare takt än jordens system klarar av att hantera. Olja från berggrunden (litosfären) leder till utsläpp av koldioxid i luften (atmosfären) och konventionellt jordbruk leder till att jord eroderar från land (litosfären) och hamnar i havet (hydrosfären). Denna spridning mellan sfärer sker också naturligt men det är hastigheten och storleken av denna förändring i systemet, som vår konsumtion orsakar, och som är onaturlig och ohållbar. Jordens ekologiska system är inte ”vana” vid att förändring sker så snabbt och har därmed inte långsiktigt kapacitet att anpassa sig och balansera upp spridningen. Idag är de flesta överens om att den globala utvecklingen inte är hållbar eftersom det skulle behövas minst tre jordklot om alla levde och konsumerade som medelsvensken. Se även Hållbar utveckling.

Till sidans topp

P

Passiv design

En designstrategi som använder naturliga element, ofta solljus, för att värma, kyla, ventilera eller belysa en byggnad. Avsikten med passiv design eller passiva hus är att minska underhållsbehov och energianvändning. Källa: www.ecomii.com

Permakulturdesign

Designverktyget används för att finna lokalanpassade lösningar på de stora samhällsutmaningarna, så som klimatförändringar, överutnyttjande av naturresurser och utarmning av den biologiska mångfalden. Att designa ur permakulturperspektiv handlar ytterst om systemtänkande (se ordförklaring för systemtänkande design) och att utgå ifrån en plats eller situations specifika förutsättningar för att komma på lösningar för att möta människors behov. Designverktyget kan exempelvis användas för att bygga hållbara kopplingar mellan bostäder, människor, företagande, livsmedelsproduktion, vattenförsörjning, avloppshantering och energiförsörjning. Källa: www.permakultur.se

Planetary Boundary

Den gräns som definieras som säkert handlingsutrymme för mänskligheten att använda jordens resurser och störa jordens biofysiska system och processer. Källa: www.stockholmresilience.org

Till sidans topp

Prioriteringsguiden

Prioriteringsguiden (PRIO) är ett webbaserat verktyg som produktutvecklare kan använda sig av för att minska användandet av farliga ämnen. Databasen finns för att snabba på utbytet av farliga kemikalier i produkter. Här finner man alternativ till de farligaste kemikalierna som används idag. Källa: www.kemi.se

Produkt

Ett föremål, tjänst eller vara som är ett konkret resultat av en tillverkningsprocess som kan vara planerad eller spontan. Källa: SVIDs designordlista

Profil

En företagsprofil är en önskad framtoning av ett företag på marknaden, som förmedlas genom dess visuella och kommunikativa uttryck. Källa: SVIDs designordlista

Prototyp

Ett första exemplar av en produkt, som tas fram som mall för en produktion. Kan också vara ett normalmått mot vilket man kontrollerar andra mått. Källa: SVIDs designordlista 

Till sidans topp

R

Regenerative design

Regenerative design betyder system som som skapats av människan och som återanvänder, förnyar eller förbättrar sina egna energikällor och material istället för att konsumera dem eller sprida dem till platser där de gör skada istället för nytta. Det är design som inspireras av hur ekosystemen i naturen fungerar. Källa: Design Intelligence

Resilient design

Utveckling av system som kan hantera förändringar och fortsätta utvecklas utan att kollapsa eller övergå till en ny typ av ”ordning” med förödande konsekvenser. För ett samhälle kan det innebära förmåga att hantera politisk osäkerhet eller naturkatastrofer. Källa: Stockholm Resilience Centre

Till sidans topp

S

Service Design

Process för att organisera människor, infrastruktur, kommunikation och andra komponenter till en tjänst. Syftet är att skapa tjänster utifrån kundernas behov, så att tjänsterna blir användarvänliga, konkurrenskraftiga och relevanta för kunderna. Källa: Transformator Design

Till sidans topp

Slow design

Slow design har fötts ur den globala Slowrörelsen som vänder sig emot västvärldens konsumtionshysteri och förespråkar och arbetar för hållbar ekonomisk- och samhällsutveckling. Slow design är mer än produktdesign, man söker ett holistiskt designsätt som tar hänsyn till materialets ursprung, inklusive etiska aspekter och sociala faktorer samt kortsiktiga och långsiktiga effekter av designen. Man strävar också efter att demokratisera designprocessen så att den blir mera inkluderande. Slow design är alltså både en processen och ett mål. Källa: Slow Design Stockholm

Smart grid

Smart Grid-teknik möjliggör för leverantörer och konsumenter att bättre övervaka energiförbrukning. Tekniken innebär en två-vägs kommunikation mellan konsumenten och leverantören som leder till en "smartare" energiförsörjning. I vissa fall kan företag kontrollera apparater i konsumenternas hem eller ge konsumenterna möjlighet att medvetet styra sin elförbrukning. Detta kan spara energi, sänka kostnaderna och öka tillförlitligheten. Smart Grid framhålls som ett sätt att handskas med energiberoende, klimatförändringar och brådskande resiliensfrågor (se ordförklaring Resilience).

Social innovation

Innovativa idéer och metoder för hur vi ska lösa samhällsproblem på nya sätt. Det kanvara ett initiativ, en produkt, en process eller ett program som på djupet ändrargrundläggande rutiner, resursflöden, beslutsprocesser eller övertygelser i ett socialt system.  Källa: Stockholm Resilience Centre (se källa 1 längst ner på denna sida)

Socialt entreprenörskap

Den primära drivkraften i socialt företagande är att skapa värde som bidrar till hälsa och välbefinnande för människor, samhälle och/eller miljö. Sociala entreprenörer har inte som primärt mål att skapa välstånd för aktieägare utan driver ofta företag som är vinstdrivande men inte vinstmaximerande. Ofta upprättar sociala entreprenörer företagsformer som inte kan dela ut någon vinst till aktieägarna. Istället återinvesterar de vinsten i det sociala företaget eller samhället. www.cses.se och wikipedia

Till sidans topp

Systemtänkande design

En process för design som inkluderar hur delarna av ett system är länkade till varandra och till andra system. I utvecklandet av en produkt eller tjänst kan detta innebära förståelse och ansvar för flöden av material och energi inom exempelvis det ekologiska, ekonomiska och sociala systemen. Det är en utmaning att förstå gränserna för systemen som påverkar och påverkas av en aktivitet men det är möjligt, särskilt om man samarbetar i grupper med kompetenser som förstår olika delar av systemen. Avsaknaden av systemtänkande är en stor bidragande orsak till ohållbar utveckling i dagens samhälle. Systemtänkande metoder inkluderar: Det Naturliga Steget, Cradle-to-Cradle, Okala och O2: s 5RS. Källa: www.livingprinciples.org

Till sidans topp

T

Tekniskt näringsämne

Icke-organiskt eller syntetiskt material som producerats av människan (t.ex. plast och metaller) som kan återanvändas om och om igen inom slutna kretslopp utan att materialets kvalitet minskar. Se även biologiskt näringsämne. Källa: Cradle to Cradle

Tipping Point

En teori om att utveckling och förändring i världen liknar virus som måste nå en viss kritisk massa för utvecklas till en epidemi. Teorin beskriver hur idéer, beteenden, meddelanden och produkter sprids i samhället på ett sätt som liknar sjukdomar och att samhällsförändringar är som epidemier där en till synes liten kraft kan orsaka enorma förändringar. Källa: Boken ”The Tipping Point” och Stockholm Resilience Centre

Till sidans topp

Tjänstedesign

Se Design av tjänster / Service design. Se den animerade filmen som beskriver vad tjänstedesign är på tre minuter på svids webbplats

Tragedy of the Commons

En teori som används för att illustrera konflikten mellan individuella intressen och det gemensamma bästa. Teorin baseras på antagandet att när individer använder en kollektiv resurs så beaktar de inte effekterna i stort vilket enligt teorin leder till att offentliga resurser blir överexploaterade. Begreppet populariserades av Garrett Hardin i hans artikel i tidningen Science 1968 "The Tragedy of the Commons". Källa: Wikipedia

Transmaterialization

En term som beskriver hur fördelarna med en produkt istället kan uppfyllas med en tjänst. Ofta kan tjänster tillfredsställa samma behov som produkter (som ofta är mer resurskrävande) och Transmaterialization beskriver därför ett sätt att minska användningen av naturresurser och samtidigt behålla den ekonomiska tillväxten. För att detta ska vara möjligt måste en förändring ske där vi, istället för att producera mer, letar efter sätt att förbättra konsumentens upplevelse genom tjänster. Transmaterialization kräver en radikal förändring av affärsidéer och kreativa sätt att föreställa sig nya marknadsmöjligheter. Källa: www.sustainabilitydictionary.com

Till sidans topp

U

Upsizing

Upsizing är ett begrepp där man tar i beaktande redan i början av produktutvecklingsprocessen vilka material, processer som skall användas och hur avfallet kan nyttjas vidare i en värdekedja som insatsvara för utveckling av nya produkter som har samma eller högre värde.

V

Visionsdesign

En metod som handlar om att skapa raison d'être (anledningen att existera) av en framtida produkt genom att skapa en holistisk kontext innan produkten eller tjänsten designas. Processen börjar med identifikation av relevanta faktorer som formar den framtida kontexten från vilken en lämplig produkt kan designas. Källa: www.livingprinciples.org

Visuella företagsvisioner

Design handlar till viss del om att gestalta framtiden. Ett sätt för designer att påverka i hållbar riktning är deras möjlighet att omvandla företagsvisioner till lättillgängliga och visuella bilder eller visionsprodukter. Wallenius företagsvision ”Orcelle” är ett bra exempel.

Till sidans topp

W

Water Footprint

Motsvarar det den totala volymen sötvatten som används, direkt och indirekt, för att producera de varor och tjänster som konsumeras av en person, ett samhälle eller företag. För ett företag innebär detta den direka vattenanvändningen vid produktion och den indirekta användningen som underleverantörer bidrar med. Källa: www.waterfootprint.org

Webbdesign

Design av digitala medier. I första hand programvaror för dator och webbplatser för internetanvändning. Källa: SVID. Stiftelsen Svensk Industridesign

Till sidans topp

Ö

Öppen design

Kan ta sig flera uttryck men huvudprincipen är att en tävlande och sekretessbelagd utvecklingsprocess ersätts av en kollaborativ och transparent process som engagerar användaren i utveckling av produkten eller tjänsten.

Till sidans topp

Källor:

1. Moberg, F. and S. Hauge Simonsen, Vad är resiliens? En introduktion till forskning om social-ekologiska system. Stockholm Resilience Centre, 2014.

Dela

Anmäl dig nu till vårt nyhetsbrev